nehe, om man ska vara vaken vid tolvslaget ändå

Ja nu blir det firande ikväll ändå, dock utan alkohol och glitterklänning. Jag ska nämligen fira med mina kära gastrokirurgiska patienter på sjukhuset.

Jag går på vakt kl 15.00 i eftermiddag och går av kl 07.30 imorgonbitti. kan låta galet och jo, det är väl det med. Men varför inte? Så länge man har fina människor omkring sig ;)

Gott nytt år till er alla. Låt oss göra 2010 till ett händelserikt och fantastiskt år!

Ett år går fort men känns samtidigt oändligt långt.

Imorgon är det dags för att fira in ett nytt år, något som jag denna gången kommer bojkotta. Förra nyårsfirande var baserat på en rad förhoppningar från min sidan men resulterade i ett enda spel för galleriet och inget jag vill uppleva igen.

Imorgon blir det ingen champagne, inga nylonstrumpor och inga kyssar vid tolvslaget. Imorgon kommer jag inviga det nya året ensam, sovande i min säng, helt frivilligt!

Undra hur nästa år kommer firas in?

Julen i bilder

Ett vintrigt Visby

Ett juligt hem

Det är ju trots allt ganska mysigt med jul

en annorlunda jul

Nu sitter jag här i Oslo igen under en filt i Mickes goa tele 2-tröja och känner mig lite ensam men oerhört välmående. Efter en båt/tåg-resa på närmare 15 timmar framkallar man en hemlängtan som heter duga. Julhelgen har jag alltså spenderat med svärisarna på Gotland med familj, och ännu mer familj....

När julafton kom var det dags för släktkalas, barn överallt och massa julmat och så som det skall vara. Den som utmärkte sig lite var dock jag som valde att ligga över toaletten både före julbordet, efter julbordet samt under Kalle Anka-traditionen, för att sedan singla ner i säng och somna som en stock. Jag var med andra ord magsjuk på självaste julafton, en tajming jag nästan blir imponerad över. Dagarna efter blev sedan en återhämtningsperiod för att få hela systemet till kropp att fungera igen.

Det handlar om att göra ett bra intryck inför nya släkten. De kommer ju åtminstone inte glömma mig i första taget!

Imorgon kommer några bilder från julen på Gotland,
dock inte på mig över toaletten!

Jag önskar alla läsare en...

Nästa destination: Gotland

Kunde väl inte sagt det bättre själv

Last christmas
I gave you my heart
But the very next day you gave it away 
This year, to save me from tears
I'll give it to someone special 

Tönteri

I samma stund som jag kröp ner i den iskalla sängen i det iskalla sovrummet igår slog det mig att jag inte sovit en enda hel natt själv i denna lägenheten. Det kändes nästan som jag fick kramp i bröstkorgen och jag kändes mig JÄTTEensam. Jag fick ersätta mitt levande element mot flanellpyjamas och dubbla duntäcken, sen somnade jag som ett litet barn, trots allt.

I kväll ska jag mysa i soffan o se på de fina rosorna som står placerade i ett ölglas på soffbordet. Dom ger mig ökad livskvalité :)

Lördag.
Idag har jag vinkat av Micke vid tåget här i Oslo då han tar sig mot Sverige och julledigheten. Själv har jag 3 pass kvar att jobba innan jag får ta mig över gränsen, i detta fall med flyg.

Snön och den bitande kylan ute gör att man verkligen längtar till julen och till stämningen som bara infinner sig under dessa dagarna. Risgrynsgröten och saffransbullarna jag köpte i morse gjorde ju inte denna längtan mindre hellre, jag smygmyser med andra ord. Allt för att glömma bort att jag har jobbhelg.

För övrigt har jag fått förlängt mitt kontrakt här på sjukhuset med 1 år. Känslan av att hålla arbetslösheten på avstånd slår nästan julkänslan :)

Här finns inga brustna hjärtan

Efter att jag skrev förra inlägget har jag fått kommentarer och sms från personer som frågat hur jag mår och som vart oroliga över hur jag har det. Jag förstår då att det kanske är på plats att säga att innehållet i förra inlägget inte rör mig, inte personligen. Linda & Gotlänningen still goes strong :) Det är mer personer i min bekantskapskrets som verkar ha mer otur sista tiden. Med dom lider jag.

Ikväll sitter jag med hörlurar och lyssnar på Melissa Horns senaste skiva och textanalyserar (lika uppmuntrande som alla hennes album) samtidigt som mannen sitter brevid i soffan och spelar Playstation. Ibland måste man får lov att stänga in sig i sitt egna och jag tror vi trivs ganska ypperligt just i denna stunden!

Textraderna som tar mig tillbaka till i våras

Jag har inte sagt till nån, att du blev kvar här igår
fast det är svårt att hålla tyst när alla frågar hur det går
***
För jag vet vem jag är när jag är hos dig
ja, jag vet vem jag är när jag är hos dig

Vill ha dig kvar

Varje dag sker det. Varje dag delas två själar som var tänkta att vara en. Jag börjar bli trött på skilsmässor, uppbrott, svek och djävulskap.

Vad är det för fel på mänskligheten? Varför kan inte två människor få lov att leva tillsammans i mängder utav år utan att hata varandra? Är vårt tålamod med andra människor för svagt i dessa dagar? Strävar vi hela tiden mot något onåbart? Har vi tappat tron på kärleken? Eller är det helt enkelt så att vi inte gjorda för att leva i tvåsamhet?

Jag har tappat tron och fått den tillbaka flera gånger. Jag vägrar att tappa den igen.

Jag skulle be att du kunde se
att jag vill inget ont jag vill bara väl
och när jag gör ont då har jag mina skäl
men inga ord har jag till försvar
jag bara blundar o önskar att du stannar kvar

Denna söndag, denna underbara söndag

Helgen har vart varierad. I fredags var det dags för årets julbord. Ett julbord som jag annordnade tillsammans med två andra sjuksköterskor, och på något konstigt vis blev det otroligt vällyckad. Till och med den norska julmaten var god =) Festen varade i uppåt tolv timmar då det blev efterfest hemma i vår lägenhet. Hemmet fylldes av undersköterskor, sjuksköterskor, AT-läkare, ST-läkare, anestesiläkare och vänner. Festen tog slut framåt halv sex på morgonen och man somnade i en dimma av välbehag.

Som sig bör så vaknade man ju inte direkt i samma välbehag på lördagmorgon (tänk eftermiddag) och hela dagen kändes väl egentligen ganska tung. Men efter en stor portion spagetti med köttfärssås och en dusch så blev det en mysig kväll i sällskap av sambon och dansbandskampen!

Idag söndag känner jag mig lycklig över att gårkvällen inte innebar någon alkohol. Efter en långpromenad i solskenet tillsammans med Lill har jag nu myst ner mig i soffan tillsammans med min andra man, Joakim Thåström.

Nu blir det Be-Bop-A-Lula Resten Av Hela Jävla Dan

Julkänsla deluxe

Alla har vi lov att vara barn ibland!

Mammabesök på soffan

Helgen är avklarad och så också besöket av mamma och J-E. Det har vart hur mysigt som helst att det vart här och kylskåpet/frysen har aldrig vart så välfylld som den är nu=)

Bästa stunden var när jag somnade i soffan i lördagskväll efter en underbar middag, med livet i älsklingens armar och benen i mamma knä. Jag har nog aldrig känt mig så trygg som jag gjorde i den stunden.

Vi borde alla ta vara av fina stunder i tillvaron och tänka på dom när det känns tungt!

NU, vardag igen.

Dessa män, du kommer aldrig undan dom..

Nu sitter jag och kollar på reprisen av Robins på SVT. Programmets första gäst är ingen mindre än Dregen, denna lilla rocker som mängder av tjejer avgudade under gymnasiet. Jag förstod ingenting, då han enligt mig enbart såg mager och läskig ut. Nu slås jag av att jag bråkar med min mun för att få den stängd då jag tycker han är charmig och superfin i sina tatueringar.

Samma sak gäller väl Thåström kanske. Denna man som jag avgudar och tycker är så vacker i sin slitna fasad, och detta till min mammas förtret. Efter förra veckans avsnitt av Skavlan var mamma tvungen att få ur sig sina åsikter över skype gällande denna man; -Jag förstår inte vad du ser i den där pundaren!!?? Vad går han på??

Men det är kanske något med frestelsen av det ovanliga, det främmande. Samma sak gällde nog när jag träffade min nuvarande sambo. Någonting nytt, någonting spännande. Folk som känner mig väl har flera gånger frågasatt och tvekat då det kommer till att jag träffat någon som inte är min typ. Någon gång har det gjort ont i mig, någon gång har det bubblat av lycka i mig för att jag vägrar lyssna, för jag vet att de inte förstod någonting. Nu tror jag de vet lite mer och det ger en varm känsla i magen.
Skillnanden mellan Dregen, Thåstöm och Micke är dock att min mamma kommer tycka om Micke. Det blir upp till bevis i helgen då hon tillfälligt ska flytta in på vår soffa. Jag längtar!

1 december och minusgrader

Idag har jag ägnat hela min lediga dag till att inköpa och pryda hemmet med julpynt. Medan jag gick runt på stan och samlade på mig påse efter påse kom jag fram till att jag älskar julen. Jag fick helt enkelt stoppa mig själv och bara ta mig hemåt när mina armar började värka av tyngden på påsarna. Detta är en inblick (utblick!?) av vårt hem i julversion genom fönstrena.

The bitch

Det är inte så ofta jag känner mig jävlig mot folk men just nu gör jag det. Att "sparka ut" M ur min lägenhet i Skövde känns så surt. Visst, kontraktet har gått ut och i nuläget är det mer trubbel är smidigt att förlänga det, men oavsett. Jag önskar att det kunde ske under lite mer långsiktig planering. Jag står fortfarande och väger fram och tillbaka om jag ska behålla den eller inte. Det har dykt upp lite faktorer som gör att jag lutar åt att behålla den. Tiden får utvisa.

I slutet av januari får jag nytt kontrakt på jobbet här i Oslo och det är först då jag kan tänka och planera mer konkret. Fram till dess så är det bara att försöka lösa saker och ting så smidigt som möjligt.

Not my fault

För att glömma bort tankarna över min lägenhet där borta i Sverige så ringde jag att pratade mamma och bror för att få kloka råd. Som man faktiskt alltid får från dessa håll.

I tillägg så var jag tvungen och köpa ett par Ilse Jacobsen-gummistövlar. Det tillhör att äga ett par sådana när man bor i ett regnigt Oslo.

Förlåt plånboken, jag vet att det sved!

Någon som vill hyra central 2-rummare i skövde från feb?

Idag fick jag avslag på min förläningsansökan från svenska hus till att hyra ut min lägenhet i Skövde. Jefla skit.

Det betydde att jag var tvungen att ringa pojken som bor där och be han flytta snarast möjligt. Det gjorde ont i magen. Dessutom väckte jag han då han sov efter nattjobb. Inte så troligt att han kan somna om igen, stackarn.

Allt handlar om mina arbetsgivaravtal här, att jag inte har kontrakt längre än till Januari här på sjukhuset, trots att jag har jobb längre. Men inte skriftligt. Det har blivit tydligt senaste tiden att inget gäller sålänge det inte är skriftligt.

Jag önskar det fanns flexibilitet. Jag önskar att det inte fanns så jefla mycket lagar och regler.

Gråa dagar

Idag slet jag mig upp ur den underbara sängen vid 10-tiden då det är kvällsjobb som gäller idag. Nu för tiden vaknar man alltid av mörker oavsett vad klockan visar, och det känns så tungt och man är alltid lika trött. Jobbet på sjukhuset är tungt i nuläget pga kombinationen av underbemanning och komplicerade patientfall och mina krafter vill inte infinna sig. Ibland funderar jag över mitt yrkesval, hur det påverkar mig.

Många dagar önskar jag att jag valt ett yrke med mindre ansvar och med mindre kontakt med människor. De flesta människor jag möter i mitt jobb är i stort behov av energi och kraft att jag ger så mycket av min egna att jag i slutändan står där utan. Självklart finns det dagar man får så mycket tillbaka, så mycket värme och så mycket tacksamhet, och det är dom dagarna som gör att man aldrig skulle kunna tänka sig ett annat yrke. Jag tror jag skulle behöva en semester och komma bort till solen. Det vore helt underbart. just nu passar det dock inte in i schemat utan jag får nöja mig med att läsa andras resebloggar och drömma mig bort...

Att jobba med andra människor är många gånger en kliché och är inte alltid så fint och underbart som det låter.

Planerar

Just nu är det mycket jobb och helgen kommer präglas av jobb även den. Så nu ser jag fram emot att mamma ska komma helgen efter det. Det vill säga 5-6 dec. Tänk vad tiden går fort, då är det redan 2:a advent och vi ska gå på julmarknad.

Jag hänger inte med i tempot

Kvällens konstaterande

Micke upplevs som avig varje gång vi pratar om Twilight.
Micke upplevs som butter när jag pratar om snyggingar i Twilight.
Micke upplevs svartsjuk när jag pratar om Robert Pattison.

Micke upplevs som en söt pojkvän

En bal på slottet?

Ne någon bal var det kanske inte men det var bra nära. Kvällen på Plaza hotell igår var riktigt bra. Som jag nämnt tidigare var det personalfest för anställda på Diakonhjemmet och 480 vackert klädda personer var på plats i SAS Radissons festsal . Alla arbetsplatser borde unna sina medarbetar att få klä upp sig lite ibland!

Nachspeil Diakonhjemmet. Respekt ;)

Jag och Lill på damernas...hmm

Ny vecka, nya upptåg

Jag tänkte i söndags (och i måndags) att jag ska det lugnt med festligheter framöver. Min kropp blir så trött. Nu har jag sett lite närmare i min kalender och kommit fram till att både kommande fredag och lördag kommer innebära fest. Och innan dess blir det jobb varje dag.

På fredag är det nämligen personalfest för hela sjukhuset på SAS Radisson, Plaza mitt i Oslo. Det blir fina klänningar, vita dukar, förhoppningsvis snygga servitörer och massa kul. Men en sak är säker, alkoh0olintaget blir begränsat!

På lördag blir det en hejdå-fest för en svensk som lämnar Norge, och ne, den svensken är inte jag. Tråkigt med den typen av fester, men vi får försöka göra den kul.

Ha en fin vecka!

Människa igen?

Jag vet inte vad jag var igår. Men inte var jag människa i vilket fall.

I lördags var det jente-middag hos Lill Ingrid och det satte sina tydliga spår. Jag kom knappt upp i upprest ställning igår och kom inte ur morgonrocken på HELA dagen. Det var till och med idag tungt att komma upp på jobb och eftermiddagens träning fick ställas in på grund av min dåliga form.

Slutsats; Jag blir då aldrig vuxen!

Fettoinlägg

Problemet löst. Jag har världens största pizza som tar större delen av soffbordet. Dags att man bygger upp kroppen inför vintern!

På måndag blir det gymmet

Fredag

Äntligen.

Senaste veckan få jobbet har vart ett kaos och jag har vart helt slut efter varje pass. Sömnen har vart av varierande kvalité och det känns som som min kropp börjat säga ifrån. Av denna anledningen känns det nu underbart att ha en ledig helg framför sig. Ikväll är jag ensam hemma och ska bara mysa i soffan för imorgonkväll blir det drinkfest med flickorna från jobbet!!

Mitt största problem just nu;
Ska jag äta pizza, kebab, falafel eller fläskfilé ikväll?

Drömtydning

Angående föregående inlägg i bloggen var jag tvungen att googla lite på drömtydning. Dum nog som jag är har jag en tendens att tro på allt jag läser. jag hittade en sida ang drömtydning via Passagen.se där det gick ut på att man skulle slå upp huvudobjekten i drömmen man haft. Detta blev resultatet:

TÅG: Även tåg hör till de viktigare drömsymbolerna. Tåget för oss genom livet, och vi måste följa med vare sig vi vill eller ej, tycker vi. Men det är fel. Varje människa har en fri vilja. Drömmen är både en varning och en maning till oss att rannsaka oss själva. Det gäller att inte komma "för sent", att inte "missa tåget". Det kan också i drömmen vara svårt att komma fram till biljettluckan - vår inre "biljettlucka" är de komplex vi måste frigöra oss från, så att de inte hindrar oss från att komma i väg, att nå vårt mål.

BILJETT: Biljetten representerar det vi "betalar" för resan - en önskan att fly vardagen och uppleva något spännande och underbart. Det är vanligt att man glömt biljetten och hela tiden fruktar man att konduktören ska dyka upp och ta en på bar gärning. Han representerar vår inre rättskänsla, och drömmen kan tydas så att man av någon anledning lider av dåligt samvete som även i drömmen plågar en.

CYKEL: Du blir ledsen under dagen

Jag är en analyserande själ och jag vet inte om jag tycker om detta...

Lämna mig ensam

Jag känner mig sliten. Ont i bröstkorgen, och allt på grund av mina konstiga drömmar. Jag vaknade flera gånger under morgonkvisten men varje gång jag slumrade in igen togs jag tillbaka i drömmarnas värld.

Mina drömmar är i princip alltid likadana. Jag stressar. Jag ska med bussar, tåg och båtar. Allt kretsar runt tidtabeller, biljetter som försvinner, trafik som gör att jag inte når fram i tid. Stress, stress, stress. Jag tror inte jag nått fram dit jag skall en enda gång.

När jag vaknar är jag helt slut. Jag känner mig ledsen och förstörd. Hade jag drömt om död och misär, då hade jag förstått min nedstämdhet. Men att missa ett tåg?

Jag är nog i behov av drömtydning.

Norgenyheter

i veckan var jag på medarbetarsamtal på jobbet. Det visade sig att de vill ha kvar mig ett halvår till här på kirurgen.

Oslo håller mig kvar och det känns fortfarande spännande.

Man gör väl något vettigt av sin tid i vilket fall...

Nu sitter jag och försöker förbereda mig inför ännu en jobbhelg. det känns alltid tungt, även fast jag vet att det alltid är helt okej när man väl är på jobbet, ja till och med riktigt trevligt. Just nu är jag dock mer sugen på fredagsmys framför tvn och sovmorgon på en lördag. Det kan vara det bästa som finns.

Jag får helt enkelt uppskatta de där stunderna desto mer, när de väl kommer.

I will miss you tonight

Snö

Snön har kommit till Oslo. Även om den fortfarande bara har valt att lägga sig på taken, känns helt okej för mig. Kanske det dröjer bra länge innan den hamnar på gatorna, jag bor ju trots allt centralt i en huvudstad. Fördelen med Oslo är ju att naturen ligger ca en kvart bort med t-banan. Jag ska nog se till att utnyttja det i vinter.

Snön får mig att få julkänslor och därför har jag nu bokat resa inför julen. Det är fortfarande osäkert om jag får ledigt eller inte men jag vill inte riskera att sitta ensam här över julhelgen därför gör jag en chansning o bokar resa. Resan går till Gotland i år.
'
Majoriteten av min familj åker till andra kontinenter i snörusket så därför väljer jag att åka till ön jag aldrig trodde jag skulle åka till mitt i vintern. Jag hoppas det blir snö!!

En ny julupplevelse. Jag tror det är på tiden.

Party på svensk mark

Det var ett bra tag sen nu men i helgen var det Skövde som gällde. Det blev festligheter då mina två käraste pojkkompisar fyllde 25 år. Det bjöds på trevliga återseende av gamla vänner, god mat, starka drinkar, Singstar (!?), restaurangbesök, bakfylletillstånd, mamma-besök m.m m.m.

Självklart var jag tvungen att dra med min man till Skövdes lilla rockbar. jag väljer att inte kommentera bilden nedan. Jag finner inte riktigt ord. :)

Dagens tvåsamhets-tips

1. Res iväg i några dagar
2. Lämna din sambo som ansvarig för att vattna blommorna
3. Kom hem och direkt få ett anfall över avlidna blommor
4. Var sur!!

Det hela resulterar i slutändan till mycket finare blommor på bordet än vad som ursprungligen stod där innan du reste :)

I helgen försvinner jag till Skövde!

I helgen blev den lille skrutten en Rufus :)

Det fina gänget

Den mumsande polisen

Den rosa kaningen

Den fina brodern

Jag skyller på vintertiden

Dagen idag gick fort...inte helt ovæntat.

Vaknade av att telefonen ringde strax innan 15. Upp och diska och mumsa upp rester från kylskåpet. Ivæg till gymmet och exponera sin klena kropp infør en instruktør. Hem igen før att boka biljetter till skøvde-resan till helgen. Mys med sambon, sen ivæg till jobbet før ytterligare en natt på sjukhuset.

Så ptja. Det enda vettiga blev væl træningen och biljettbokningen. Kænns godkjænt, æven om jag høll på att slå ihjæl både dator och sambo under bokningen pga SJs miserabla bokningssystem. En trøtt nattarbetare bør hålla sig borta från sånt dær.

Om 3 timmar jag av mitt pass. Då blir det hem och sova ett par timmar och sen væntar ytterligare en dag med massa saker som MÅSTE gøras. Vill bli av med måsten, vill få saker gjort.

Tillbaka i Oslo och tillbaka på nattjobb

Imorgon kommer bilder på bloggen. Imorgon ska jag betala rækningar. Imorgon ska jag till gymmet med personlig instruktør. Imorgon ska jag skicka in de sista viktiga papprena rørande vår lægenhet. Imorgon ska jag hitta presenter till goda vænner. Imorgon ska jag sova bort halva dagen.

Hmm...Idag kænner jag mig lite skeptisk angående morgondagen.

Skåne

Efter vissa tekniska problem hemma hos Familjen Bror har vi nu återfått internet och kontakt med omvärlden igen. Kontakten mellan mig kamera och datorn är dock fortfarande inte möjlig och därför får ni vänta på bilder på mitt hår och min söta brorson.

Det är tillåtet att se fram mer emot bilderna på lille Rufus än mitt hårsvall ;)

Otypiskt mig

Igår kvæll/natt gick jag upp en extra gång før att kontrollera avgångstider før spårvagn, flygtåg och flygbiljetter, allt før att kunna sova gott. Vilket jag faktiskt också gjorde.

Nu står jag hær på Oslo lufthavn en timme før tidigt, dvs planet går 08.50 och inte 08.05 som det gjorde inne i mitt hjærnkontor. Hur skedde detta?? Kan væl inte annat æn erkænna att jag misslyckades lite med min planering.

Funderar på om jag ska læmna det roliga tangentbordet med instællda smilies :-) :-( och gå o køpa kaffe och frukostmacka. Jag har ju trots allt god tid på mig.

Ses på andra sidan grænsen!

KOMMENTERA!

På torsdag ska jag ta flyget till Köpenhamn för att senare ta mig vidare över bron till Malmö och till brodern med familj. Planen är att jag ska gå till frisören det första jag gör, så snälla, kan ingen säga sin åsikt om vilken frisyr jag bör hör. Framför allt, vilken hårfärg. Jag kan inte komma fram till något förnuftigt själv.

Snälla snälla.

myspys

Fredagskväll. Mitt liv är stabilt igen, efter en liten klassisk omskakning. Har haft en underbar tjejkväll här hemma i lägenheten ikväll med kollegorna Lill och Hilde.Det bästa med att bjuda hem folk är nog dock att man slipper gå ut i det blåsiga och mörkt vädret när kvällen är slut. Först nu efter midnatt sitter man här själv igen och myser av att stearinljusen brunnit ned och endast servetterna ligger kvar på matbordet.

Nu blir det till att vänta hem mannen som är ute och dricker öl med grabbarna.

Here we go again

Jag har vart hos norska doktorn och fått nya "inte-bli-gravid-piller". En helt ny sort som självklart innebär rädsla och förskräckelse i min tillvaro. Jag har inte börjat med dom än. Jag var tvungen att släppa fram det röda guldet först. Jag mår dåligt.

Märker att jag biter hårdare i frukostsmackan än vanligt och att jag har svårt att få bort den där bekymmersvecket i min panna, det börjar nästan göra ont att spänna musklerna i ansiktet hela tiden. Igår somnade jag av att mina muskler var utmattade efter intensiva tårar allt för sent inpå natten. Det var längesen jag kände just det, den där speciella känslan, eller ja, ganska exakt 3 månader sedan då det var förra gången jag hade uppehåll med mina "inte-bli-gravid-piller".

Det är kanske NU de rätta pillerna kommer, det ska kanske till en norsk doktor för att få bort det instabila monstret Linda.

Tänker positivt i en negativ tid

Du av någon borde förstå att man inte gör såhär mot mig.

Idag lyssnar jag in mig på Melissa Horns nya album på spotify.
Efter första låten konstaterar jag att detta är ett album som gör ont, lika brutalt hjärtskärande som hennes förra.

underbart

Äntligen söndag

Helgen har präglats av sjukdom bland personalen på sjukhuset och kaos i bemanningen. Jag känner att jag gjort vad jag kunnat för att lösa det och därför tänker jag njuta av min lediga söndag med gott samvete. Jag skulle dock inte blir förvånad om jag får en telefon snart angående kvällsjobb idag, men icke!! Idag ska det bara bli slappande i soffan, film och förhoppningsvis någon god mat. Nått säger mig att det blir skräpmat eftersom matbutikerna är stängda på söndagar i vanlig ordning.

Jag ska erkänna att ändå gillar känslan av att det inte verkar existera någon arbetsmiljölag här. Det gör gott i plånboken!

En svensk i Norge

Igår kvæll, det vill sæga fredagskvæll så var jag snæll och gick in och jobbade extra på min annars lediga dag. Arbetstiden ær då 15-22.30. Jag hade en førhoppning om att få gå hem lite tidigare før att få njuta av lite fredagsmys hemma i soffan. Klockan ær nu 04.25 och jag sitter fortfarande kvar på jobbet. Hur skedde detta?

Klockan 07.30 ær i vilket fall planen att jag ska ta bussen hem till bingen.

stearinljus och filt

Ikväll har jag tjejkväll med mig själv. Jag har vart huslig (alternativt barnslig) och stekt pannkakor som mumsats upp tillsammans med blåbärssylt under en filt i soffan. Till detta blev det två avsnitt av "ensam mamma söker" på web-tvn. Jag blir så glad och lycklig av den serien, och slås av hur jag sitter där framför dataskärmen med ett leende på läpparna, som ett fån genom begge avsnitten. För tro mig,jag vet att jag är ett fån.

Ibland är det skönt att bara få vara det där fånet. Det där fånet som börjar få tillbaka tilltron på ömsesidig kärlek.

Kvällens konstverk: Cheap Monday-pannkakan

Bästa köpet för en soffpotatis

Ja, detta är nog det bästa köpet jag gjort på länge. Ett laptopstöd från IKEA, helt perfekt utformat för en soffpotatis som jag. REKOMMENDERAS!

Lite bilder från helgens äventyr

Självklart blev det ett besök på IKEA som varade i flera timmar. Förvånansvärt var vi väldigt överrens om vad vi ville ha, och inte ett enda bråk/diskussion uppstod. Jag tror vi ansträngde oss på att kompromissa :)
Här är en skymt från vårt nya vardagsrummet som helt klart är lägenhetens kärna, och på denna bilden, lägenhetens förvaringsplats
Även denna bilden från vardagsrummet.

Det tog en helg att få ordning det mesta. I lördags var det mycket bärning och inhandling och igår var det uppackning och montering av möbler. Idag, måndag är allt nästan klart förrutom småplock. Nya bilder kommer upp allt eftersom...

Inflyttad

Då har vi nu kommit på plats i nya lägenheten och internet även blivit tillgängligt igen. När träningsvärken lagt sig i armarna efter kartongbärningen lovar jag att återkomma med text och bilder från nya lyan.

Nu blir det film i nya soffan. Tjoho!

Nojja

Idag är jag ledig och ska tillbringa hela dagen inne i garderober och flyttlådor för att än en gång packa ner mitt liv i kartonger. På torsdag får vi nycklarna till nya lägenheten och på lördag flyttar vi in, in i vårt samboskap, in i tvåsamheten.

Igår hade jag nojja. Jag hade nästan lite panik. Jag vet att detta är det jag vill mest av allt, samtidigt som jag får ångest över att det inte ska fungera. Inte helt olikt mig. Inte helt olikt en helt normal människa kanske!? Det är trots allt första gången för mig...

Jag är överhuvudtaget inte orolig över att jag inte kommer att stå ut att bo med min gotlänning. Jag är mer orolig över hur han ska kunna klara av att bo med mig. Jag är det största hotet mot mig själv och mot tvåsamheten.

give me a little faith in myself

Headbang

I helgen har jag lekt rockbrud. Jag har vart och lyssnat på progressiv metal live i form av Dream Theater, bandet som min framtida sambo närmast lever för. Och självklart så köpte snälla Linda biljetter till just denna konsert då vederbörande fyllde år för ungefär en månad sen.

De som känner mig, både i riktiga livet och via bloggen vet säkert att jag är poppare in i underkläderna och en ganska kritisk person då det kommer till musik i andra genrer. Kände nu dock att jag var tvungen att ge det en chans. Man ska inte dömma förrens man upplevt.

Vår metal/rock-kväll innehöll fyra liveakter och tusentals åskådare i innerbyns största konsertlokal. Kvällen till ära bar jag nitbälte, svarta kläder och svartare smink än vanligt (såklart!!), och jag ska erkänna att jag hade väldigt kul. Det jag mest tar med mig av kvällen var nog den underbara rösten från Opeth-sångaren som imponerade på mig. Växlingen mellan att låta som en svärmorsdröm och en likätande grottmänniska fascinerade mig. Dream Theater stod ju inte helt oväntat för kvalité som inte kunde jämföras med kvällens tidigare akter. De var 80-tal in i benmärgen och säkra på sina grejjer. De låååånga gitarrsolona fick mig dock att tappa intresset lite emellanåt det skall erkännas. Inte helt oväntat det heller =)

Nu måste jag nog snart boka biljetter till Lars Winnerbäcks nästa konsert så jag känner att jag åter igen står stabilt på min musikmark!

Nedan; Dream Theater + min galning.

inombords stress

Jag har en underlig känsla i magen, en stress som jag inte vet hur jag ska komma ifrån. Vaknade vid sju-snåret i morse för att sedan somna om på halvdåligt humör. Detta ledde till en drömkavalkad utan dess like. Den utspelade sig i Sverige, mina närmaste vänner var med i den och hela drömmen innebar en enda röra av stress. Allt ifrån svek till försenade tågtider...

När jag vaknade var jag övertygad om att jag vaknade i en säng i Sverige och det faktum att jag hade 5 timmar kvar innan jag började jobba här i Norge gjorde mig aningens uppstressad. Just nu är jag fullt medveten om att jag faktiskt är på plats i vanliga Oslo och att ingen av mina vänner har svikit mig. Ändå sitter stressen kvar i min kropp. Den gör ont, och får mig att må illa.

Försvinn försvinn.

Det är i Sverige det händer

Jag kan i nuläget inte få nog av de svenska nyhetssidorna här på nätet. Att följa de stora rubrikerna gör min dag...varje dag!

Mats Alms nekande till mordet på flickvännen Linda Chen känna ruskigt komiskt samtidigt som spänningen fortfarande ligger i. Tänk så talar den stackars killen sanning? Man kan väl konstatera att han haft en jäkla otur i sådana fall. Tankarna dras väl mer åt det faktum att det är dags för ett erkännande snart.

Och vad säger man inte om folket som lyckas göra en pengakupp med hjälp av helikopter? -KUNGAR! Varför inte göra film på det? Svenska filmskapare har ju sin chans till att skapa äkta hollywood-action! Spännande o se hur filmen slutar, eller ja, som det är i nuläget, hur den verkliga berättelse slutar. Trots min infödda roll i en polissläkt kan jag inte rå för att bli sjukt imponerad över att de lyckades trots polisstyrkor hack i hälen.

Med spänning ser jag fram emot morgondagens rubriker.

Det är mycket snack på jobbet nu...

Källa: Aftonbladet.se