Nojja

Idag är jag ledig och ska tillbringa hela dagen inne i garderober och flyttlådor för att än en gång packa ner mitt liv i kartonger. På torsdag får vi nycklarna till nya lägenheten och på lördag flyttar vi in, in i vårt samboskap, in i tvåsamheten.

Igår hade jag nojja. Jag hade nästan lite panik. Jag vet att detta är det jag vill mest av allt, samtidigt som jag får ångest över att det inte ska fungera. Inte helt olikt mig. Inte helt olikt en helt normal människa kanske!? Det är trots allt första gången för mig...

Jag är överhuvudtaget inte orolig över att jag inte kommer att stå ut att bo med min gotlänning. Jag är mer orolig över hur han ska kunna klara av att bo med mig. Jag är det största hotet mot mig själv och mot tvåsamheten.

give me a little faith in myself

Headbang

I helgen har jag lekt rockbrud. Jag har vart och lyssnat på progressiv metal live i form av Dream Theater, bandet som min framtida sambo närmast lever för. Och självklart så köpte snälla Linda biljetter till just denna konsert då vederbörande fyllde år för ungefär en månad sen.

De som känner mig, både i riktiga livet och via bloggen vet säkert att jag är poppare in i underkläderna och en ganska kritisk person då det kommer till musik i andra genrer. Kände nu dock att jag var tvungen att ge det en chans. Man ska inte dömma förrens man upplevt.

Vår metal/rock-kväll innehöll fyra liveakter och tusentals åskådare i innerbyns största konsertlokal. Kvällen till ära bar jag nitbälte, svarta kläder och svartare smink än vanligt (såklart!!), och jag ska erkänna att jag hade väldigt kul. Det jag mest tar med mig av kvällen var nog den underbara rösten från Opeth-sångaren som imponerade på mig. Växlingen mellan att låta som en svärmorsdröm och en likätande grottmänniska fascinerade mig. Dream Theater stod ju inte helt oväntat för kvalité som inte kunde jämföras med kvällens tidigare akter. De var 80-tal in i benmärgen och säkra på sina grejjer. De låååånga gitarrsolona fick mig dock att tappa intresset lite emellanåt det skall erkännas. Inte helt oväntat det heller =)

Nu måste jag nog snart boka biljetter till Lars Winnerbäcks nästa konsert så jag känner att jag åter igen står stabilt på min musikmark!

Nedan; Dream Theater + min galning.

inombords stress

Jag har en underlig känsla i magen, en stress som jag inte vet hur jag ska komma ifrån. Vaknade vid sju-snåret i morse för att sedan somna om på halvdåligt humör. Detta ledde till en drömkavalkad utan dess like. Den utspelade sig i Sverige, mina närmaste vänner var med i den och hela drömmen innebar en enda röra av stress. Allt ifrån svek till försenade tågtider...

När jag vaknade var jag övertygad om att jag vaknade i en säng i Sverige och det faktum att jag hade 5 timmar kvar innan jag började jobba här i Norge gjorde mig aningens uppstressad. Just nu är jag fullt medveten om att jag faktiskt är på plats i vanliga Oslo och att ingen av mina vänner har svikit mig. Ändå sitter stressen kvar i min kropp. Den gör ont, och får mig att må illa.

Försvinn försvinn.

Det är i Sverige det händer

Jag kan i nuläget inte få nog av de svenska nyhetssidorna här på nätet. Att följa de stora rubrikerna gör min dag...varje dag!

Mats Alms nekande till mordet på flickvännen Linda Chen känna ruskigt komiskt samtidigt som spänningen fortfarande ligger i. Tänk så talar den stackars killen sanning? Man kan väl konstatera att han haft en jäkla otur i sådana fall. Tankarna dras väl mer åt det faktum att det är dags för ett erkännande snart.

Och vad säger man inte om folket som lyckas göra en pengakupp med hjälp av helikopter? -KUNGAR! Varför inte göra film på det? Svenska filmskapare har ju sin chans till att skapa äkta hollywood-action! Spännande o se hur filmen slutar, eller ja, som det är i nuläget, hur den verkliga berättelse slutar. Trots min infödda roll i en polissläkt kan jag inte rå för att bli sjukt imponerad över att de lyckades trots polisstyrkor hack i hälen.

Med spänning ser jag fram emot morgondagens rubriker.

Det är mycket snack på jobbet nu...

Källa: Aftonbladet.se

tillbaka på norsk mark

Helgen fick fort och Sverigebesöket var över på nolltid. Mycket på grund av att det var ett mycket trevligt besök vill jag tro. Det blev tillfälle att träffa hela familjen, vilket inte sker speciellt ofta nu längre, plus att man fick träffa en del släkt.

Farmor firades i lördag och hon var en strålande vacker 80-åring. Det blev god mat, musik och genomgång av vad man gör i sitt liv just nu x flera. Det framkom dock att flera delar av släkten (inte minst den äldre generationen) redan hade full koll, genom att de följer denna bloggen. Det är i sådana situationer jag svälger hårt och försöker tänka bort alla de inlägg som jag skriver utan att tänka mig för..de som bara har en tendens att gå direkt från en tankspridd hjärna och ut på tangentbordet. Samtidigt blir jag såklart glad över att de finner ett intresse i att läsa här. Jag kommer dessvärre inte att sluta skriva från en tankspridd hjärna =)

Men nu är man alltså tillbaka i Oslo igen. Förkylningen är bättre och ikväll blir det till att sätta igång arbetsveckan igen.

Gardemoen

Ja nu står jag hær på flygplatsen och væntar på boarding. Inte ofta man står och bloggar. Kænns ganska bra, jag kænner mig lite viktig. Jag ær dock tveksam till om det kostymklædda mannen till høger om mig håller med. Han kollar sin mail, sin troligtvis vældigt viktiga mail. Något som också kan tillæggas ær att tengentborden hær på Gardemoen ær utrustade med @-tangent + egna tangenter før att gøra sura och glada gubbar. Genialt før en bloggande tønt som mig.

Jag har før øvrigt køpt present till farmor i taxfreen.

Linda -snart uppe i luften

Flyga flygplan

ne, i detta inlägget kommer inget nytt youtube-klipp, trots att det har en förmåga att passa så otroligt bra in i denna bloggen.

Jag är hemma från jobbet även idag. Känns lite tungt att gå runt och vara förkyld nu när jag ska åka till hemlandet imorgon. Kl 15.00 går flyget från Gardemoen till Arlanda och sedan blir det bilresa med pappa ner till gamla Jönköping. På lördag fyller farmor 80 år och hej o hå vilket kalas vi ska ha ;)

För övrigt har jag inte köpt någon present...än. Jag är ganska dålig. Sitter du på en bra idé på present till en dam i sina bästa år så skriv gärna en kommentar. (Det får gärna finnas i en taxfree-shop då tiden är lite begränsad).

Over and out! /Linda -favorit-barnbarnet!

Betyg på Norsk tv-reklam?

Äckelmaja

Jag har gått och blivit sjuk...igen.

Jag vet inte riktigt vad det är som sker numera, var inte längesen jag var sängliggande här hemma. Nu var det dags igen, fast denna gången vill jag tro att det är light-version. En klassisk förkylning som inte behöver/kan behandlas med antibiotika.

Men bara för den sakens skull så är det ju fortfarande fruktansvärt synd om mig. Trots mitt yrke som sjuksköterska har jag oerhört svårt att tackla ett sviktande allmäntillstånd när det drabbar mig själv. Jag behöver en mamma just nu....

Idag hedrar jag minnet av...

Patrick Swayze
1952-2009

Work it baby

Ikväll är det personalmöte med pizza + löningspils på byn. Jag jobbar kväll. Imorgon kväll är det Lisa Ekdahl på Rockefeller. Jag jobbar kväll.

Sa jag att jag jobbade både dag och kväll igår?
Varför ha ett socialt liv när man kan jobba.
Det är ju trots allt därför jag är i Norge ;)

Det går bra nu

1 vecka till Jönköping
2 veckor till Dream Theater-konsert
3 veckor till flytt
4 veckor till resten av framtiden

en snyftdag på jobbet

En av mina allra närmaste kollegor här i Oslo slutade på avdelningen idag. Efter att vart avdelningen trogen i 7 år har jag dock förståelse för att hon vill testa nått nytt samtidigt som jag hatar henne för att hon överger oss :(

Nu blir det förr oss att satsa på vänskap utanför arbetsplatsen och jag ser väldigt mycket fram emot det!

Hilde, hur kommer kvällspassen bli utan dig?

varma omfamningar till er

Go go go...

Ikväll fick jag vårt lägenhetskontrakt. Att hålla det i handen och se våra namn på pappret känns stort och fint.

Nu kan jag 100% koncentrera mig på kaoset på jobbet. Vi har nu 120% belägg på patienter och flera sjukskrivningar bland personalen. Nu handlar det faktiskt om att slita häcken av sig för att hålla de där liven levande. Det är slitsamt och stressframkallande, men det är så jag gillar det, det ger en kick. Det är dessa dagar man känner att jag är sjuksköterska på riktigt.

Varför andas ut när man kan hålla andan?

Även fast allt går helt åt rätt håll nu kan jag inte rå för att jag stressar upp mig. Har inte hört nått mer angående lägenheten nu på några dagar, trots att vi skickat mail med diverse frågor. Jag vill bara få det där kontraktet skrivet så jag kan lugna ner mig. Jag skulle balla ur om det blev nått problem med detta nu. Jag kan garantera att ingen vill vara med om det!!

Ikväll får andra parten ringa o få ordning på saker o ting. Själv ska jag jobba.

Snart underbar helg

Tvåsamhet

Nu har jag fått mammas godkännande så nu kan jag berätta för alla andra också.

Jag flyttar inte in i den nya lägenheten själv. Jag ska leva i tvåsamhet istället för ensamhet. Jag kan snart presentera min gotlänning som sambo inför folk. Lite konstigt. Saker o ting har gått lite fort, slogs av det när brorsan frågade vem jag skulle flytta ihop med på telefon. Han visste inte att jag träffade någon.

Jag har hållt det mycket för mig själv, absolut inte för att jag skäms över min man, utan för att jag vill vara säker innan jag går ut med för mycket. Det blir så mycket prat, så mycket åsikter. Så mycket rädsla från mitt håll.

Nu kan jag stolt säga att jag ska bli sambo den 1 oktober och jag känner mig mer än överlycklig.

Dag 2 i en ny era

Mitt rum är nu uppsagt och ännu ett steg närmare nått nytt är taget. Samtidigt så har jag fått bekräftat av min hyresgäst i Skövde önskar att bli kvar där tills vidare.

Lite av ett lugn har uppstått samtidigt som det finns ett konstant pirr där nere i magen. Att början av en grå höst kan kännas så bra =)

Besvikelsens tid är över

Lägenheten i Oslo är nu i hamn. Första Okt flyttar jag ut från mina 14 kvm.

Börjar på något nytt.
Början på något väldigt spännande.

It goes on and on

Jobbhelgen är nu över, även om det är en dag till innan man får en fri dag. I tillägg till jobb har det blivit två visningar idag. 2 stycken lägenheter som egentligen extremt olika men nått i båda tilltalade mig. Jag skulle kunna tänka mig att flytta in i vilken av dom. Det är inte så att jag sänkt mina krav, för det har jag inte, utan mer hatt tur med senaste visningarna.

Jag har en tendens att fästa mig vid lägenheter och bli superbesviken när de går till andra. Jag har bestämt mig för att sluta upp med det. Det tar för mycket på krafterna. Så nu intalar jag mig att lägenheterna var superfina men väljer de andra framför mig så är det bara att ta nya tag och se vidare. För så fina var det väl inte? Det kommer säkert massor som är finare!

Linda -älskar att ljuga för sig själv

Välkommen in i värmen, del 2

The way I live the compact living.

Middag för två på det mest romantiska vis...

...Och en film med micropopcorn?

Det är ingen risk att jag sliter ut mig genom långa avstånd. Jag försöker påminna mig om att det är mysigt o charmigt ibland...ibland behövs ganska mycket påminnelse.

Välkommen in i värmen

Denna bilden summerar min dag ganska bra.

• Jag bor fortfarande kvar på 14 kvm
• Inte haft ork eller lust o hänga tvätt
• Längst ner i höger hörn avslöjas min kvällsmat; Popcorn.
  
• kvällen avslutades med att jag välte en halvliter vatten i sängen. Därav dyblött täcke, madrassskydd, lakan och påslakan.
  

Ibland vet man inte om man ska skratta eller gråta

NEJ!

-svaret angående lägenheten

Nu ska jag sitta här i min jävla säng och gråta ur mig min bevikelse.

dags igen

Ytterligare en väldans fin lägenhet besöktes igår. I mitt huvud har jag redan möblerat den, placerat ut fina blommor i fönstren och tänt ett litet ljus vid handfatet på toaletten.

Nu kvarstår bara den lilla detaljen att få bekräftat att ingen annan kommer få den. Besked ska komma idag.

Jag måste sluta stirra på telefonen, jag måste sluta stirra...

steg för steg

Då var flygresor bokade. Dels till farmors 80-årskalas i mitten av september (tack pappa för hjälpen!) samt till Lille Rufus namngivnings-ceremoni i slutet av oktober. Liten lättnad, skönt att få det gjort även om det tar lite tid att få tummen ur ibland. Känner mig lite yr av alla tidtabeller, prisuppgifter och bytesmöjligheter. Men nu verkar det i vilket fall som detta kan bli bra. Nu ska jag bara ordna byten på jobbet så jag får ut de fridagar jag önskar för att möjliggöra mitt resande:)

Ikväll blir det dessutom två lägenhetsvisningar att gå på.

Framgång i kaoset.