Märker att jag biter hårdare i frukostsmackan än vanligt och att jag har svårt att få bort den där bekymmersvecket i min panna, det börjar nästan göra ont att spänna musklerna i ansiktet hela tiden. Igår somnade jag av att mina muskler var utmattade efter intensiva tårar allt för sent inpå natten. Det var längesen jag kände just det, den där speciella känslan, eller ja, ganska exakt 3 månader sedan då det var förra gången jag hade uppehåll med mina "inte-bli-gravid-piller".
Det är kanske NU de rätta pillerna kommer, det ska kanske till en norsk doktor för att få bort det instabila monstret Linda.
Tänker positivt i en negativ tid
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar