Dessa män, du kommer aldrig undan dom..

Nu sitter jag och kollar på reprisen av Robins på SVT. Programmets första gäst är ingen mindre än Dregen, denna lilla rocker som mängder av tjejer avgudade under gymnasiet. Jag förstod ingenting, då han enligt mig enbart såg mager och läskig ut. Nu slås jag av att jag bråkar med min mun för att få den stängd då jag tycker han är charmig och superfin i sina tatueringar.

Samma sak gäller väl Thåström kanske. Denna man som jag avgudar och tycker är så vacker i sin slitna fasad, och detta till min mammas förtret. Efter förra veckans avsnitt av Skavlan var mamma tvungen att få ur sig sina åsikter över skype gällande denna man; -Jag förstår inte vad du ser i den där pundaren!!?? Vad går han på??

Men det är kanske något med frestelsen av det ovanliga, det främmande. Samma sak gällde nog när jag träffade min nuvarande sambo. Någonting nytt, någonting spännande. Folk som känner mig väl har flera gånger frågasatt och tvekat då det kommer till att jag träffat någon som inte är min typ. Någon gång har det gjort ont i mig, någon gång har det bubblat av lycka i mig för att jag vägrar lyssna, för jag vet att de inte förstod någonting. Nu tror jag de vet lite mer och det ger en varm känsla i magen.
Skillnanden mellan Dregen, Thåstöm och Micke är dock att min mamma kommer tycka om Micke. Det blir upp till bevis i helgen då hon tillfälligt ska flytta in på vår soffa. Jag längtar!