Jag tänker nu synda. Jag tänker nu göra det förbjudna. Jag tänker nu skriva dagens ANDRA blogginlägg. Det kan verka oförlåtligt men jag har faktiskt en anledning gentemot mig själv. Vissa stunder så måste man få kladda ner sina tankar och funderingar i ord. Detta är ett sådant tillfälle.
Idag hamnade jag nämligen i slagsmål. Igen.
Under några dagars tid så har jag hamnat i bråk, någondag bara en gång, andra dagar har det blivit till att dra upp tröjärmen flera gånger. Jag pratar om slagsmålet mellan Linda Klein och hennes känslor.
Jag har hamnat i situation där jag inte längre vill komma överrens med mina känslor. Dom får mig att må dåligt och jag är trött på att få knytnävslag efter knytnävslag i magen.
Oftast så har jag fler vänner än mina känslor som stöttar mig och hejjar på mig när stämningen blir obekväm. Men stunder kommer då det är oundvikligt att känna av motsatsen. Idag kom nog en av dessa stunder. Vad valde jag att göra? Jag gick till Markus för att få extra kraft. Det kan låta väldigt konstigt men på något sätt så är det bara han som vet vad allt hamnar om och han har en förmåga att ställa sig vid min sida och slå känslorna på käften...på ett bra sätt.
När jag gick ifrån Markus så kände jag mig 1o kg lättare, det kändes lättare att gå och jag hade mycket lättare för att andas.
Jag hade fått kraft att ge känslorna en rejält spark i arslet.
Jag har aldrig varit så inställd på att vinna ett slagsmål som jag är nu även om jag är medveten om att jag kommer få ta emot många slag och sparkar innan bråket är över, det kan ta veckor, det kan ta månader.
Är det något jag ser ifram emot så är det när bråket är över och jag kan sitta och äta ett helt paket glass och snacka skit i soffan på Henrik Gjutares.
Idag hamnade jag nämligen i slagsmål. Igen.
Under några dagars tid så har jag hamnat i bråk, någondag bara en gång, andra dagar har det blivit till att dra upp tröjärmen flera gånger. Jag pratar om slagsmålet mellan Linda Klein och hennes känslor.
Jag har hamnat i situation där jag inte längre vill komma överrens med mina känslor. Dom får mig att må dåligt och jag är trött på att få knytnävslag efter knytnävslag i magen.
Oftast så har jag fler vänner än mina känslor som stöttar mig och hejjar på mig när stämningen blir obekväm. Men stunder kommer då det är oundvikligt att känna av motsatsen. Idag kom nog en av dessa stunder. Vad valde jag att göra? Jag gick till Markus för att få extra kraft. Det kan låta väldigt konstigt men på något sätt så är det bara han som vet vad allt hamnar om och han har en förmåga att ställa sig vid min sida och slå känslorna på käften...på ett bra sätt.
När jag gick ifrån Markus så kände jag mig 1o kg lättare, det kändes lättare att gå och jag hade mycket lättare för att andas.
Jag hade fått kraft att ge känslorna en rejält spark i arslet.
Jag har aldrig varit så inställd på att vinna ett slagsmål som jag är nu även om jag är medveten om att jag kommer få ta emot många slag och sparkar innan bråket är över, det kan ta veckor, det kan ta månader.
Är det något jag ser ifram emot så är det när bråket är över och jag kan sitta och äta ett helt paket glass och snacka skit i soffan på Henrik Gjutares.
"Jag far hellre framåt mot min vilja än jag vänder"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar