På bussen hamnade mitt blickfång på en medelålders kvinna med en mörk page och flottig lugg. Hennes ögon var så trötta att dom nätt och jämt klarade att hålla sig uppe. Mitt emot kvinnan satt en ung tjej med sitt blonda långa hår uppsatt i en stram tofs och sin hy perfekt sminkad. Till skillnad mot den medelålders kvinnan som satt i en fleece-tröja hade den unga tjejen en tight sittande kavaj-jacka. Därifrån jag satt på min stol och såg på kvinnan skymtade jag det hat hon fick i blicken varje gång hon orkade att hålla ögonen öppna. Som om hon irriterade sig på perfektionismen och som om hon själv vart nede i helvetet och vänt under nattens timmar istället för att drömt bland rosa moln.
Jag släppte kvinnan i blicken och såg på mig själv i glasrutan på bussen som speglade mig tillbaka. Det slog mig att jag såg precis ut som kvinnan med flottig lugg och fleece-tröja. Funderade på om jag kunde skylla på att jag jobbat natt. Sen slog det mig att jag ser exakt likadan ut när jag åker bussen till jobbet på morgonen.
Undra om folk sitter och funderar på om jag vart nede i helvetet och vänt under mina nattliga timmar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar