Ingen kan låta sina tårar rinna som jag.

Idag fick jag en enorm längtan till att greys anatomy ska börja igen. Den stora höjdpunkten i veckorna. jag gick in på youtube och letade rätt på finalavsnittet på säsong två. Det var lite komiskt för det fanns otaliga versioner av avsnittet där folk lagt in musik o grejjer. jag fann min favorit och sen grät jag en massa massa, aldrig har en serie kommit med ett bättre avsnitt. me love.

vissa saker tycker man om, andra inte.

gaston provar sin sele

världens bästa plats?

introt på skolan har nu startat. känns lite, eller ah igentligen väldigt tråkigt att missa den sista intron innan man examinerar pga av att kämpar på sjukhuset just nu. känns konstigt att vara "erfaren" högskolestudent som går sitt sista år på högskolan i skövde. jag började ju nyss!
jag var tvungen att gå till skolan en sväng idag för att känna av stämningen, och visst är det nått visst med nya studenter.
jag hittade en liten turistbroschyr om skövde som jag plockade med mig och jag bara måste citera välkomsttexten som pryder första uppslaget:

"Välkommen!
Mellan Vänern och vättern, vid foten av berget Billingen och omgivet av vacker natur ligger Skövde. En stad med 50 000 invånare, Sveriges första riktiga kulturhus, en mängd restauranger, pubar, caféer och uteställen, goda övernattningsmöjligheter, besökvärda turistmål och en spännande historia som börjar långt tillbaka i tiden. Ett besök i Skövde behöver aldrig bli det andra likt. Bara du själv kan bestämma vad som ska hända. Är du ute efter sport, kultur, historia, nöje, mat eller kanske bara avkoppling?
Oavsett vilket så har du hittat rätt. Varmt välkommen till Skövde!"

du kan inte med att säga att du INTE vill flytta hit nu!?

samboförhållande

japp. Min nya sambo Gaston har kommit till mitt hem med dunder och brak. just nu är det väl mer han än jag som bestämmer hur saker och ting ska vara förutom det faktum om vem som får vara på frukostbordet och vem som inte får det.

lådträningen gick galant, eller rättare sagt, det behövdes inte ens nån lådträning. efter en kvart hittade han till sin toalett och sen efter det har det gått jättebra. han äter och dricker och är enormt gosig av sig. imorse väcktes man 06.42 av hans gosighet. uppskattat? det kan diskuteras.

en sak jag lärt mig under första dagen:

lämna aldrig ett glas obevakat!

so damn hemtrevligt

idag kommer Gaston hem. välkommen till mig!

du gör mig aldrig besviken

jag har gått och känt att Lars Winnerbäcks musik kommer längre och längre ifrån mig. kanske beror det på att man inte kunnat gå o se han nångång i sommar (jämfört med mina 3 konserter förra sommaren) eller för att det gamla materialet gått runt i skivspelaren så många varv att antalet regndroppar som fallit från himlen under denna sommaren ses som fjuttiga. Att den nya turnéplanen ligger uppe och biljettförsäljningen är i full gång har inte fått mig att agera, Mycket beroende på att jag är skeptisk inför kommande skiva.

efter att ha lyssnat på nya singel "om du lämnar mig nu" har min åsikt ändrats. Det finns en viss musik som framkallar den där svidande värken i magen, tomheten i bröstet och känslan som inte går att beskriva. Lasse är en av dessa personer som har förmågan att skapa denna musik. den nya låten framkallar exakt samma känsla. det finns hopp om kommande turné och det finns en stor chans att jag köper på mig biljetter ganska snart:)

"Jag skulle pröva mina läppar mot nån annan om du lämnar mig nu"

på shoppinghumör

Idag köpte jag mig en ny blender (som alla andra med ica-kort??). Jag har i vilket fall kollat efter en i ett bra tag nu och självklart känns det extra bra när man får den till ett extra bra pris :) nu ska jag till att göra smooties och soppor in i det oändliga. muuumms

på lördag ska jag dessutom bli kattmamma så då kanske det inte är lämpligt att dra igång den farliga och högljudda blendern mer.. snart är väntan över.

Jag tänker banne mig bli mig själv på riktigt nu.

jag har blogg-behov.
Har precis kollat igenom "Elisabethtown" med Orlando Bloom och Kirstin Dunst. Jag får väl erkänna att jag hade väldigt höga förhoppningar om att detta skulle vara en väldigt bra film, tyvärr så var den väl inte riktigt så bra. MEN...lite måbra-film funkar ju alltid och musiken var genomgående riktigt bra och det räddade mycket av filmen.
Frågan är om jag mår bättre efter filmen? Just nu vill jag bara vara någon annan än mig själv. Jag vill vara Kirstin Dunst rollfigur Claire! Hon är verkligen tjejen hela dagen. Galen, spontan och långt ifrån hur alla andra är. I hennes värld är inte allt perfekt men hon är förbannat glad och lycklig ändå. Jag har lovat mig själv om och om igen att jag ska bli mer sån, för innerst inne är jag ju faktiskt just sådan. jag ska sluta att vara expert på att hitta fel i mitt lilla liv, och nu har jag verkligen bestämt mig. jag har ju ett helt underbart liv, varför klaga? man blir ju bara irriterad på en själv...

Dessutom har Markus lovat att vi ska ha en puss-kväll snart. Jag ser ifram emot den kvällen för jag tycker om hans läppar. Jag tycker om jordgubbar och grädde också...men inte lika mycket som jag tycker om Markus läppar.

mycket gottigt på internätet

efter ett tips från en viss bilddagboks-användare hamnade jag på en mycket intelligent site.
rubrik: denna kändis borde du dejta!
sen var det bara till att sätta igång och svara på frågor för att finna den perfekta dejten, en efter en eliminerades till jag slutligen fann resultatet:shiiiit..borde jag ringa nu direkt?

Lova

Sök dina drömmar finn ditt rätta jag

allting här omkring dig skriker du o jag

lås dina dörrar jag vill inte se

ännu mindre höra om hur dålig jag är

lova säga som det är

våga stanna där du står

uttråkad i väntans tider

är det kanske dags att klaga lite?

usch va det va behov av att klaga av mig lite. tur att man har en blogg som kan ta emot skiten.
hade en horribel dag på jobbet som innebar stress, slit, svett, skit, klagomål och tjat. jag är så trött så jag vet inte vart jag ska ta vägen. dessutom så är jag rädd att jag fått nån slags inflammation i hälsene-området. inte bra alls, livrädd för att jag ska bli liggande. min chef skulle verkligen inte bli glad på mig då nu i bråda tider.det är väl bara att hålla tummarna för att det ska kännas bättre imorgon.

trots alla klagomål just nu så får man inte klaga jättemycket på veckan som vart i allmänhet. I helgen va jag och markus i Halmstad och relaxade, vilket det verkligen fanns ett behov av. det va mysigt.

markus är nu iväg och åker mc i norge. ännu en anledning o klaga. ensam. saknar dig!