Jag är inte nervös...

...men just nu får jag inte ner frukosten. Min mage vill vända sig och hela jag känner mig helt stissig i kroppen. Pappa ringde och väckte mig imorse, han ville mest berätta att han var påväg neråt i landet, det var där allt började.

I eftermiddag ska han kolla på bil åt mig, det ska provköras, inspekteras, förhandlas och ev köpas. Det ska tilläggas att det inte är pappa som kommer betala bilen. Det är JAG. Jag har bara en enormt snäll pappa som hjälper mig när jag har svårt att befinna mig i Dalarna en onsdag.

Det här är spännande, riktigt jäkla spännande.