Tillbaka i vardagen

I en veckas tid har jag umgåtts med min man. Det känns nästan overkligt lyxigt i ett distansförhållande. Vi har tillrättalagt vår tillvaro så vi kunnat umgås mest möjligt. Det tråkiga är att det känns som den eran är slut nu. Semestrar är slut. Skolor har startat. Höstrutinerna är igång. Nu får vi ställa in oss på att veckorna kan gå mellan det att vi ses och att skype kommer vara vår närmaste vän framöver. Jag längtar till framtiden. Jag ser fram emot vad livet har att erbjuda.